Vilka kommuner är bäst på integration?

År 2015 kommer att gå till historien på många sätt. Det var året som svenskt flyktingmottagande ställdes inför större utmaningar än någon gång tidigare i modern tid och det var året då mottagningsreglerna ändrades väsentligt. Sammantaget sökte nästan 163 000 människor asyl i  Sverige detta år, vilket utgjorde mer än 1,5 procent av vår befolkning. Skulle motsvarande andel kommit till USA hade det uppgått till nästan 5 miljoner människor (bara för att sätta i perspektiv). Med andra ord sattes mottagandet under stor press och praktiska frågor, som var de asylsökande skulle placeras rent geografiskt och hur de skulle få tak över huvudet, var under omfattande diskussioner. I efterhand vet vi att bostadsfrågan i hög utsträckning påverkade placeringarna. Framförallt blev det mindre kommuner där det fortfarande fanns lediga bostäder att tillgå som tog emot flest nyanlända i relation till sin befolkning.

.:Läs hela artikeln är Charlotta Mellander och Sofia Wixe

Framtiden är en möjlighet

Den 25 september genomfördes, inom ramarna för Forum Förnyelse, ett seminarium på temat ”Framtidens fabrik”. Intresset var mycket stort och 6o stycken aktörer i länet var lockade att lyssna på föreläsare och diskutera utmaningar och möjligheter för den svenska tillverkningsindustrin.

Fyra föreläsare gav sitt perspektiv på framtidens fabrik. Cecilia Waroll från Teknikföretagen presenterade Produktion 2030 och ambitionen med att främja Industri 4.0. Därefter gav Mats Jackson, forskare på JTH sin syn på produktionssystem för kunskapsintensiva produkter och hur automation och flexibilitet är nödvändigt för ökad industriell konkurrenskraft. Jonas Lindholm som är affärsutvecklare på Saab Combitech var näst i programmet och underströk att utveckling är att se utmaningarna men också möjligheter med nya teknologier. Eftermiddagen avslutades av Forum Förnyelses egen forskare Mikaela Backman som visade att Jönköping är relativt bra på att matcha sin arbetsmarknad och ta tillvara på kompetensen hos de utlandsfödda individerna.

.:Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikal.se 

Innovationernas betydelse för det enskilda företaget

Tina Wallin är doktorand och forskar kring innovationer. I sitt förra blogginlägg diskuterade hon varför innovationer är viktiga för samhället i stort. I sitt senaste blogginlägg diskuterar hon istället varför innovationer är viktiga i det enskilda företaget. I grunden är innovationer viktiga för företag av samma skäl som de är viktiga för länder, men den direkta konkurrensen från andra inhemska och utländska företag gör att vikten av innovationer blir tydligare för det enskilda företaget.

.: Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se 

 

Innovationernas betydelse i samhället

I mitt förra blogginlägg diskuterade jag definitionen av innovationer och hur det finns olika typer av innovationer, t ex nya produkter eller tjänster och nya processer. Jag nämnde också att många typer av styrdokument framhåller innovationer som viktiga för Sveriges utveckling och tillväxt. I det här blogginlägget tänkte jag kortfattat förklara varför innovationer är så viktiga för samhället att myndigheter och andra organ vill främja dem.

.:Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se  

Vad är en innovation?

Innovationer har man pratat om länge, men de senaste åren har det eskalerat och innovationer är något det flitigt talas om i media. Detta har sannolikt fått en extra skjuts av att det har tagits fram flertalet offentliga strategier och styrdokument som fokuserar antingen specifikt på innovationer (t.ex. den nationella innovationsstrategin) eller som utnämner innovationer som en viktig del i en allmän utveckling (t.ex. Europa 2020-strategin eller EU:s landsbygdsprogram).

.:Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se 

Vågar vi nu skapa en spetsig landsbygdspolitik?

Idag överlämnade den parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande, För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Därefter följde den traditionella presskonferensen. Jag tycker den parlamentariska kommittén har gjort ett mycket bra jobb och särskilt med så stor enighet.

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

Drömmen om landsbygden- en gång om året

Jag tycker att det ständigt surras om en pågående urbanisering och en marginalisering av Sveriges landsbygder. Under 2016 har det kommit upp i en rad större och mindre sammanhang. Jag tänker bland annat på de många dystra mediabilder om öde orter utanför stadens puls där den kreativa och produktiva stadsbon tänker på allt annat än sin landsbygdsmedmänniska. MEN vid denna tid på året är det ingen stadsbild som slår landsbygden vad det gäller popularitet. Juletid är landsbygdernas tid. Då tänker staden nästan bara i rurala tankebanor.

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

Även kunskap om jordbruk hamnar i städer

Kunskap är en av nycklarna till långsiktig tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft. Betydelsen av kunskap, och främst formell utbildning har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för att skapa detta och det gäller för utvecklingen av de flesta industrier. På detta tema anser jag att jordbruksforskning fortfarande är i sin linda.

Ur ett kunskapsperspektiv vill jag från tidigare forskning lyfta tre viktiga insikter:

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

This is smart rural growth

The growth strategy Horizon 2020 forms the fundamental priority for the overall EU policy and builds on the ambition to create “a smart, sustainable and inclusive economy”. The goals are to be achieved by promoting research, innovation, and knowledge in order to realize regional economic growth. This is the point of departure for the TASTE project, a collaboration between partner universities in four European countries with the aim to assess the potential of smart growth policies for rural development.

The research conducted in the project points to a number of limitations of smart growth policies, particularly their ability to target the remote and peripheral regions of Europe. The finding that determinants of smart growth seem to work well for regions that are urban and city-close, but offer only limited possibilities in remote rural regions calls for complementary growth strategies (Naldi et al. 2015).

.: Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vad menas egentligen med mångfald – och hur ser det ut i Jönköpings län?

Eller egentligen bör frågan lyda: Vad menar jag när jag pratar om mångfald? Mångfald är nämligen ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika ursprung, andra tänker kanske på kön, ålder eller sexuell läggning. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). För mig handlar mångfald framför allt om kompetens! Och jag är av uppfattningen att en persons kompetens till största delen inte bestäms av hans eller hennes kön, etniska bakgrund eller ålder, och framför allt inte av någons sexuella läggning. Däremot kan dessa faktorer självklart bidra till livserfarenheter som exempelvis kan påverka hur vi agerar i olika situationer, samt hur vi tolkar och löser olika problemställningar.

När jag ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på exempelvis människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som vi själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång. Att skapa mångfald i termer av kompetens är ett sätt för företag att bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Page 1 of 212