Innovationernas betydelse för det enskilda företaget

Tina Wallin är doktorand och forskar kring innovationer. I sitt förra blogginlägg diskuterade hon varför innovationer är viktiga för samhället i stort. I sitt senaste blogginlägg diskuterar hon istället varför innovationer är viktiga i det enskilda företaget. I grunden är innovationer viktiga för företag av samma skäl som de är viktiga för länder, men den direkta konkurrensen från andra inhemska och utländska företag gör att vikten av innovationer blir tydligare för det enskilda företaget.

.: Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se 

 

Innovationernas betydelse i samhället

I mitt förra blogginlägg diskuterade jag definitionen av innovationer och hur det finns olika typer av innovationer, t ex nya produkter eller tjänster och nya processer. Jag nämnde också att många typer av styrdokument framhåller innovationer som viktiga för Sveriges utveckling och tillväxt. I det här blogginlägget tänkte jag kortfattat förklara varför innovationer är så viktiga för samhället att myndigheter och andra organ vill främja dem.

.:Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se  

Vad är en innovation?

Innovationer har man pratat om länge, men de senaste åren har det eskalerat och innovationer är något det flitigt talas om i media. Detta har sannolikt fått en extra skjuts av att det har tagits fram flertalet offentliga strategier och styrdokument som fokuserar antingen specifikt på innovationer (t.ex. den nationella innovationsstrategin) eller som utnämner innovationer som en viktig del i en allmän utveckling (t.ex. Europa 2020-strategin eller EU:s landsbygdsprogram).

.:Läs hela bloggposten av Tina Wallin på Vertikals.se 

Vågar vi nu skapa en spetsig landsbygdspolitik?

Idag överlämnade den parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande, För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Därefter följde den traditionella presskonferensen. Jag tycker den parlamentariska kommittén har gjort ett mycket bra jobb och särskilt med så stor enighet.

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

Drömmen om landsbygden- en gång om året

Jag tycker att det ständigt surras om en pågående urbanisering och en marginalisering av Sveriges landsbygder. Under 2016 har det kommit upp i en rad större och mindre sammanhang. Jag tänker bland annat på de många dystra mediabilder om öde orter utanför stadens puls där den kreativa och produktiva stadsbon tänker på allt annat än sin landsbygdsmedmänniska. MEN vid denna tid på året är det ingen stadsbild som slår landsbygden vad det gäller popularitet. Juletid är landsbygdernas tid. Då tänker staden nästan bara i rurala tankebanor.

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

Även kunskap om jordbruk hamnar i städer

Kunskap är en av nycklarna till långsiktig tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft. Betydelsen av kunskap, och främst formell utbildning har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för att skapa detta och det gäller för utvecklingen av de flesta industrier. På detta tema anser jag att jordbruksforskning fortfarande är i sin linda.

Ur ett kunskapsperspektiv vill jag från tidigare forskning lyfta tre viktiga insikter:

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

This is smart rural growth

The growth strategy Horizon 2020 forms the fundamental priority for the overall EU policy and builds on the ambition to create “a smart, sustainable and inclusive economy”. The goals are to be achieved by promoting research, innovation, and knowledge in order to realize regional economic growth. This is the point of departure for the TASTE project, a collaboration between partner universities in four European countries with the aim to assess the potential of smart growth policies for rural development.

The research conducted in the project points to a number of limitations of smart growth policies, particularly their ability to target the remote and peripheral regions of Europe. The finding that determinants of smart growth seem to work well for regions that are urban and city-close, but offer only limited possibilities in remote rural regions calls for complementary growth strategies (Naldi et al. 2015).

.: Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vad menas egentligen med mångfald – och hur ser det ut i Jönköpings län?

Eller egentligen bör frågan lyda: Vad menar jag när jag pratar om mångfald? Mångfald är nämligen ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika ursprung, andra tänker kanske på kön, ålder eller sexuell läggning. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). För mig handlar mångfald framför allt om kompetens! Och jag är av uppfattningen att en persons kompetens till största delen inte bestäms av hans eller hennes kön, etniska bakgrund eller ålder, och framför allt inte av någons sexuella läggning. Däremot kan dessa faktorer självklart bidra till livserfarenheter som exempelvis kan påverka hur vi agerar i olika situationer, samt hur vi tolkar och löser olika problemställningar.

När jag ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på exempelvis människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som vi själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång. Att skapa mångfald i termer av kompetens är ett sätt för företag att bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Leder samarbete till innovation i mindre livsmedelsföretag?

Att påstå att livsmedelsindustrin spelar en självklar roll i var mans (och kvinnas) vardag är väl egentligen överflödigt. Något som kanske inte är lika självklart är att när basbehovet av näring är tillfredsställt, kan livsmedel, eller mat, ses som en upplevelsevara. Det innebär att vi idag inte äter bara för att överleva utan många gånger är maten en del i en helhetsupplevelse, där upplevelsen beror på individers smak och preferenser. I många fall är upplevelsen unik, vilket kan bero på själva produkten som konsumeras, t.ex. ekologisk kött direkt från ett lokalt gårdsslakteri eller ”hemmagjord” senap, och ibland är det läget som attraherar kunder, som för vackert belägna kaféer och bagerier. Häri ligger lokala fördelar som kan utnyttjas av individer och företag belägna på landsbygden, vilket kan öka sysselsättningen i både livsmedelsindustrin och kompletterande (turism-)näringar.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Page 1 of 212