Drömmen om landsbygden- en gång om året

Jag tycker att det ständigt surras om en pågående urbanisering och en marginalisering av Sveriges landsbygder. Under 2016 har det kommit upp i en rad större och mindre sammanhang. Jag tänker bland annat på de många dystra mediabilder om öde orter utanför stadens puls där den kreativa och produktiva stadsbon tänker på allt annat än sin landsbygdsmedmänniska. MEN vid denna tid på året är det ingen stadsbild som slår landsbygden vad det gäller popularitet. Juletid är landsbygdernas tid. Då tänker staden nästan bara i rurala tankebanor.

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

Även kunskap om jordbruk hamnar i städer

Kunskap är en av nycklarna till långsiktig tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft. Betydelsen av kunskap, och främst formell utbildning har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för att skapa detta och det gäller för utvecklingen av de flesta industrier. På detta tema anser jag att jordbruksforskning fortfarande är i sin linda.

Ur ett kunskapsperspektiv vill jag från tidigare forskning lyfta tre viktiga insikter:

.: Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se

This is smart rural growth

The growth strategy Horizon 2020 forms the fundamental priority for the overall EU policy and builds on the ambition to create “a smart, sustainable and inclusive economy”. The goals are to be achieved by promoting research, innovation, and knowledge in order to realize regional economic growth. This is the point of departure for the TASTE project, a collaboration between partner universities in four European countries with the aim to assess the potential of smart growth policies for rural development.

The research conducted in the project points to a number of limitations of smart growth policies, particularly their ability to target the remote and peripheral regions of Europe. The finding that determinants of smart growth seem to work well for regions that are urban and city-close, but offer only limited possibilities in remote rural regions calls for complementary growth strategies (Naldi et al. 2015).

.: Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vad menas egentligen med mångfald – och hur ser det ut i Jönköpings län?

Eller egentligen bör frågan lyda: Vad menar jag när jag pratar om mångfald? Mångfald är nämligen ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika ursprung, andra tänker kanske på kön, ålder eller sexuell läggning. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). För mig handlar mångfald framför allt om kompetens! Och jag är av uppfattningen att en persons kompetens till största delen inte bestäms av hans eller hennes kön, etniska bakgrund eller ålder, och framför allt inte av någons sexuella läggning. Däremot kan dessa faktorer självklart bidra till livserfarenheter som exempelvis kan påverka hur vi agerar i olika situationer, samt hur vi tolkar och löser olika problemställningar.

När jag ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på exempelvis människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som vi själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång. Att skapa mångfald i termer av kompetens är ett sätt för företag att bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Leder samarbete till innovation i mindre livsmedelsföretag?

Att påstå att livsmedelsindustrin spelar en självklar roll i var mans (och kvinnas) vardag är väl egentligen överflödigt. Något som kanske inte är lika självklart är att när basbehovet av näring är tillfredsställt, kan livsmedel, eller mat, ses som en upplevelsevara. Det innebär att vi idag inte äter bara för att överleva utan många gånger är maten en del i en helhetsupplevelse, där upplevelsen beror på individers smak och preferenser. I många fall är upplevelsen unik, vilket kan bero på själva produkten som konsumeras, t.ex. ekologisk kött direkt från ett lokalt gårdsslakteri eller ”hemmagjord” senap, och ibland är det läget som attraherar kunder, som för vackert belägna kaféer och bagerier. Häri ligger lokala fördelar som kan utnyttjas av individer och företag belägna på landsbygden, vilket kan öka sysselsättningen i både livsmedelsindustrin och kompletterande (turism-)näringar.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

.: Läs hela bloggposten av Sofia Wixe på Vertikals.se

Varför behöver vi prata om förnyelse?

Aneby är en kommun i Jönköpings län som det senaste halvåret har präglats av händelser som konstant pågår inom näringslivet. Vi pratar om företags marknadsutträden eller omlokaliseringar som ofta får följden varsel och uppsägningar. Detta drabbar kommunen och regionen som helhet men framförallt de enskilda individerna som förlorar en arbetsplats att gå till. I november 2015 varslade Fläkt Woods 53 personer på metall- och tjänstemannasidan och nu senast i mars 2016 påverkas drygt 200 personer av att lekplatstillverkaren Hags flyttar till Polen. Båda dessa tillverkningsföretag som är påverkade av en pris- och kostnadspressande konkurrens som är omöjliga att stå emot. Många landsbygdskommuner är just starkt präglade av sin tillverkningsindustri men som under lång tid nu har satts under hård press. Aneby är alltså inte, ur detta perspektiv en unik kommun.

 

Läs hela bloggposten av Lina Bjerke på Vertikals.se.

Forum förnyelse – nu vill vi nå ut till våra företagare!

Under ett par år har vi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping ägnat oss åt att studera vad som påverkar Jönköpings läns förmåga till tillväxt och förnyelse. Nu har vi fått finansiering från Tillväxtverket och Regionförbundet för att i ytterligare tre år studera frågor som berör detta, men framförallt för att samverka och utbyta kunskap med företagare och andra aktörer ute i vårt län.

Läs hela bloggposten på Vertikals.se/forumfornyelse

Page 2 of 212