De nya jobben

I projektet ”De nya jobben” möts nyanlända och företag för att tillsammans hitta nya lösningar på olika utmaningar. Projektet drivs av forskningsinstitutet Swerea IVF och finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalands Regionen. Modellen kallas innovationsbaserad integration och målet är att skapa nya jobb samtidigt som företagen får hjälp med sitt innovationsarbete.

I projektet ”De nya jobben” utvecklas just nu en ny modell för innovationsbaserad integration. Företag och nyanlända möts för att tillsammans utveckla produkter, processer eller affärsmodeller. Samtidigt får de nyanlända värdefulla kontakter på den svenska arbetsmarknaden. Både företagarna och de nyanlända är mycket positiva till projektet i stort.

-Vi välkomnar föer företag och nyanlända att ansluta sig, säger projektledare Mikael Ström från Swerea IVF. För redan existerande jobb finns det i dag många matchningstjänster, men här skapar vi nytt helt och hållet – nya jobb tillsammans md nya produkter, processer och affärer.

.:Läs mer på Swereas hemsida

 

Kreativitet och turism på landsbygden

Kreativitet och innovation är ofta kopplade till städer eftersom de har ett bredare utbud av industrier och fler människor. Betyder det att det inte finns någon kreativitet på landsbygden? Artikeln ”Creativity and Rural Tourism” skriven av Jana Jarábkova och Marián Hamada berättar att kreativ turism är kopplad till landsbygden. Landsbygden kan vara attraktiv för den kreativa människan trots att de inte har samma utbud av resurser, kapacitet och kapital. Med en kvalitativ miljö, attraktiv natur, kultur och historia är landsbygden exemplarisk för turism och kreativa människor flyttar hit för att bedriva turistverksamhet.

.:Läs hela artikeln här

 

Varför forskar vi om mångfald?

I en nyligen publicerad bokrecension i Regional Studies recenserar Gilles Duranton The economy of cities (1969) och The death and life of great American cities (1961). Böckerna är skrivna av Jane Jacobs och har fått stort inflytande på urban- och regionalekonomisk forskning, trots att Jacobs inte var akademiker utan journalist, författare och stadsplaneringskritiker. Bokrecensionen är något av en hyllning till Jacobs och Duranton menar att även om böckerna har ett par år på nacken är de fortfarande läsvärda, något som vi i Forum Förnyelse kan hålla med om. Det är nämligen Jane Jacobs tankar om betydelsen av mångfald för innovation som ligger till grund för en del av den forskning vi bedriver och sprider i projektet. Jacobs menar att innovationer uppkommer genom att kombinera idéer från olika områden eller genom att tillämpa idéer från ett område på ett annat. I The economy of cities ges ett antal exempel på produkter och näringsgrenar som uppstått på detta sätt. Jacobs framhåller också betydelsen av städer, tätare miljöer är ofta förenat med mer mångfald och fler mötesplatser. Möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, kunskap och kompetens är därmed en central drivkraft för innovation och förnyelseförmåga.

.:Läs hela bokrecensionen här 

.: Böckerna kan till exempel beställas här

 

Innovationsaktivitet kan stärkas genom samarbete med offentliga forsknings institutioner

Med hjälp av survey data som har gjorts på spanska företag som samarbetar med de största forskningsinstitutionerna i landet visar denna studien att företag stärker sin innovationsförmåga när de samarbetar med forskningsinstitutioner. Studien har riktat sig till små och medelstora företag och resultat tyder på att företag med formella innovationsplaner som utvecklar interna och externa strategier är mer benägna att förbättra sin innovationsprocess i samarbete med forskningsinstitutioner.

.:Läs hela artikeln här 

 

Förhållandet mellan entreprenörskap och utlandsfödda

Tidigare forskning har visat att invandrare är mer benägna än infödda att bli entreprenörer, och att entreprenörer till en oproportionerligt större utsträckning finns antingen bland de som är mest kapabla eller minst kapable om man ser till fördelningen över alla individer. Genom att använda en stor panel av amerikanska invånare med kandidatexamen inom olika ovetenskapliga områden undersöker Shulamit Kahn Giulia, La Mattina Email och Megan J. MacGarvie om det finns en högre andel entreprenörskap bland invandrare som kan förklaras av deras förmåga. Studien kan ta fram ny kunskap om förhållandet mellan entreprenörskap av utlandsfödda och ”science-based entrepreneurship”. För det första finner studien att entreprenörer (födda utomlands) enbart har en positiv avkastning om man startar företag inom entreprenörskap som är ”scince-based”. Denna premie finns även om man kontrollerar för individens initiala förmåga. Studien finner även att det finns ett U-format förhållande mellan personens förmåga och entreprenörskap endast i icke-vetenskapligt entreprenörskap. För vetenskapsbaserat företagande är förhållandet ökande, d.v.s. ju högre förmåga man har desto större sannolikhet att vara företagare. Slutligen är invandrarpremien inom vetenskapsföretagande störst bland individer som kommer från en icke-engelsktalande land. Resultaten tyder på att invandrare i genomsnitt kan ha högre nivåer av observerbara färdigheter i samband med entreprenörskap.

.:Läs hela artikeln här 

 

Högskolan i otakt – rekordhöga antal högutbildade men ändå tycks arbetsmarknaden fungera allt sämre.  

I september i år lanserades rapporten Högskola i otakt som på ett detaljerat sätt går igenom utvecklingen av den högre utbildningen i Sverige och huruvida denna utveckling effekter på arbetsmarknaden, produktivitet och tillväxt. Författarna är professor Johan Eklund och ek. Dr Lars Pettersson, båda verksamma vid Internationella Handelshögskolan.

Bakgrunden till rapporten det rekordhöga antalet högutbildade vi idag ser i arbetskraften och att vi samtidigt har en arbetsmarknad som tycks fungera allt sämre. Sverige har sedan högskolereformen 1993 fördubblat antalet utbildningsplatser med ett övergripande politiskt mål att skapa ett kunskapssamhälle. Den formella utbildningsnivån ska öka, samtidigt som vi som nation då även ska öka förmågan till innovationer och kunskapsspridning. Författarna pekar dock på att effekterna inte har varit entydigt positiva i alla avseenden. Matchningsproblematiken har ökat på arbetsmarknaden och vakanserna stiger därefter.

Författarna anser att det sker en systematisk felutbildning i Sverige och presenterar ett antal policyområden där det finns utrymme för justeringar för en bättre struktur.

  • Det svenska utbildnings- och arbetsmarknadssystemet ger upphov till en felutbildning (överutbildning) vilket också ger en negativ effekt på lönepremien.
  • Statens finansieringssystem av högre utbildning ger en felaktig incitamentsstruktur för utbud och efterfrågan på högre utbildning.
  • De svenska lönerna är relativt komprimerade, jämfört med andra länder, vilket ger en liten skillnad mellan låg- och högutbildad arbetskraft.
  • Den svenska utbildningspremien är den lägsta inom OECD.
  • Andra marknader spelar också roll för effektiviteten, såsom bostadsmarknaden som idag också är en marknad med relativt stor ineffektivitet.

.:Läs hela rapporten här

 

Global Entrepreneurship Monitor 2016

Varje år genomförs en global entreprenörskapsundersökning, Global Entrepreneurship Monitor (GEM). 2016 års undersökning presenterades av Entreprenörskapsforum i början av sommaren. I rapporten kan man läsa att entreprenörskapet har ökat i Sverige och det är framför allt kvinnor och äldre som driver entreprenörskapet framåt. En stor del av de som driver och startar företag är äldre än 50 år, många är över 65 år gamla. De är mer riskvilliga och optimistiska än sina yngre företagarkollegor. I undersökningen visas också att knappt 20 procent av befolkningen 18–64 år har provat att driva företag.

Trots den positiva utvecklingen ligger Sverige under genomsnittet för de länder där den ekonomiska tillväxten i hög grad är innovationsdriven. Dessutom visar undersökningen att tillväxtambitionen är jämförelsevis låg i många nystartade företag. Detta gör att få nystartade företag växer sig stora. Därför måste förutsättningarna för att ta risker, investera i forskning och utveckling och tillväxt i företagen förbättras, bl.a. genom förenklade regelverk och en översyn av skattesystemet.

.:Läs hela rapporten här 

 

REKORDMÅNGA KOMMUNER FÅR HÖGT BETYG

Allt fler företagare är nöjda med företagsklimatet i sin hemkommun. Det visar årets kommunrankingsrapport från Svenskt näringsliv. Bland länets kommuner hamnar Habo högst på en 11:e plats, tätt följda av Gnosjö som är rankad 12:a.

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag. 2017 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 31 300 företagare. I den sista tredjedelen väger Svenskt Näringsliv även in statistiska faktorer från SCB och UC.

.:Läs hela rapporten här

 

Mångfaldsfrågor viktiga i jakten på arbetskraft

Den främsta orsaken till att företag väljer att jobba med mångfaldsfrågor är behovet av kompetens. Det visar en studie som Tillväxtverket nyligen presenterade.

Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens är i vissa branscher och geografiska områden oroande låg och kompetensförsörjning är en av de stora utmaningarna för svenska företag. Samtidigt går utvecklingen snabbt med ökande global konkurrens, digitalisering och förändringar i det svenska samhället.

Tillväxtverket gav Oxford research i uppdrag att undersöka sambandet mellan mångfald och tillväxt i små och medelstora företag. De kom fram till att den främsta orsaken till att företag väljer att jobba med mångfaldsfrågor är behovet av kompetens. Risken att gå miste om värdefull kompetens och därmed möjligheter till utveckling, innebär att företag behöver arbeta aktivt med att bredda sin rekrytering.

.:Läs hela artikeln här 

 

Företag vill växa – personal saknas

SvD Näringsliv har skrivit en artikel som beskriver behovet av kompetent arbetskraft i Sverige. Artikel grundas på en rapport från Tillväxtverket. Rapporten hävdar att företagen skriker efter personal, dessvärre är det svårt att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden. Enligt rapporten vill 70% av svenska företag växa och nästintill 40% anställa fler medarbetare. Tillgången på rätt kompetens på arbetsmarknaden ses som ett allt större hinder för att kunna växa. Nästan 3 av 10 företag säger att frågan är ett stort hinder för tillväxt. För att ta tag i problemet har regeringen nya satsningar på yrkeshögskolor och yrkeskomvux och hoppas att det ska kunna lösa problemet.

.:Läs hela artikeln här 

 

Skiljer sig konsumtion innovation i fattiga och rika länder?

Sarah Praceus och Cornelius Herstatt har skrivit ett kapitel i boken Lead Market India som heter ”Consumer innovation in the poor versus rich world: some differences and similarities”. De tar upp och diskuterar skillnader och olikheter i innovationsstrategier i fattiga och rika länder. De lägger stor fokus på India och studerar mönster och karaktärsdrag hos ett stort urval innovationer som utvecklats av personer som bor i de fattiga delarna av Indien. Vid jämförelse med innovationer gjorda i utvecklade länder finner de både likheter och olikheter. I de fattiga delarna är innovationerna oftast relaterade till livsnödvändigheter istället för hobby relaterade aktiviteter.

.:Läs hela artikeln här

 

Mångfald genom invandring är en källa till platsers förnyelse

I artikeln Immigrant diversity and economic performance in cities ges en översikt av forskningen kring hur mångfald i individers bakgrund påverkar ekonomisk utveckling i städer och regioner. Ökad invandring och ökad rörlighet bland befolkningen leder till att framför allt större städer i Nordamerika och Europa får en alltmer heterogen arbetskraft. Å ena sidan kan detta leda till ökad uppkomst och spridning av nya idéer vilket i sin tur ger högre produktivitet, tillväxt, innovations-och förnyelseförmåga. Å andra sidan kan dessa olikheter leda till samarbetssvårigheter som istället hämmar utvecklingen. Genom att se över ett stort antal forskningsartiklar kan författarna konstatera att mångfald har ett starkt positivt samband med produktivitet, vilket betyder att platser med större mångfald i sin befolkning också är mer produktiva i sitt näringsliv. Även gällande innovation och entreprenörskap är sambanden övervägande positiva. Forskningen visar därmed att ökad mångfald genom invandring är en potentiell drivkraft för ekonomisk utveckling i städer och regioner. Den lokala och regionala politiken bör alltså stödja öppenhet och tolerans mot olikheter.

.: Läs hela artikeln här

 

Påverkar religion entreprenörskapsbeteende? 

I sin artikel ”Does religion influence entrepreneurial behaviour?” analyserar Andrew Henley hur religion påverkar entreprenörskap. Andrew Henley hävdar att religion inte kan ignoreras när man analyserar hur utbudet av kulturella och institutionella influenser påverkar entreprenörsverksamhet. Artikeln integrerar olika viktiga teman från olika teorier såsom religionssociologi, religion och entreprenörskap för att lyfta fram viktiga forskningsfrågor. Olika teorier används för att betrakta hur religion och institutioner kan stödja entreprenörskap. Studien använder data som mäter olika indikatorer som har religiös anknytning och kombinerar det med data gällande entreprenörskap från Global Entrepreneurship Monitor. Studien visar att det finns samband mellan entreprenörskap och olika religioner. Religionens inverkan på entreprenörskap härstammar från pluralism och reglering även om studien även diskuterar ett mer integrerat begreppsmässigt ramverk för att förstå sambandet mellan religion och entreprenörskap.

.:Läs hela artikeln här 

 

Vikten av den lokala arbetsmarknaden för innovationsförmåga hos företag 

I början av 2017 publicerade tidskriften Research Policy artikeln ”Firms’ knowledge search and local knowledge externalities in innovation performance”, skriven av Stephen Roper, James H. Love och Karen Bonner.

Studien använder sig av brittisk data från en innovationsenkät som är en del av Community Innovation Survey (CIS) och går ut till omkring 28 000 företag med mer än 10 anställda. Enkäten har haft en svarsfrekvens mellan 50 och 60 procent.

Syftet med studien är att utforska om men framförallt hur den omkringliggande miljön påverkar företagens innovationsförmåga. De gör detta genom att skilja mellan företagens interaktiva (samarbete) letande efter kunskap och deras icke-interaktiva (kopiera, imitera) sökande efter kunskap.

De kommer fram till en rad olika indikationer men en av de mest slående är att den omkringliggande lokala arbetsmarknaden är föga betydelsefull för innovationsförmågan hos varje företag. Övriga resultaten kan sammanfattas i en rad punkter:

  • Företagens egen kunskapsnivå samt huruvida det är ett exportföretag är viktiga faktorer för att vara innovativa.
  • Både interaktiva samarbeten och icke-interaktiva kontakter är viktiga för kunskapsinhämtning och senare även innovationsaktiviteten.
  • Företagen i studien delar kunskap till en nivå som är mycket lägre än vad som är optimalt för dem. Det finns alltså utrymme att öka delningen av kunskap och därmed öka innovationsaktiviteten.
  • Däremot har båda dessa sätt att hämta in ny kunskap en avtagande effekt när antalet partners ökar.

Utifrån resultaten kan ett antal strategier formuleras till företag som vill öka sin innovationsaktivitet:

  • Öka egen FoU för det är positivt för egen innovation men framförallt förmågan att inhämta kunskap hos andra.
  • Öka kompetensnivån i företagen, det förbättrar inte enbart produktiviteten utan även innovationsförmågan.
  • Öppen innovation är positivt! Använd den externa kunskapen som finns kring företagen och de båda studerade typerna av kunskapsinhämtning är positivt. Var samtidigt öppen för kunskapsdelning med andra.

.:Läs hela artikeln här 

 

Produktion 2030

Sverige är, och har alltid varit ett industriland. Industrin är en innovationsmotor, arbetsgivare samt driver många småföretag som jobbar med industriella tjänster. I över 100 kommuner i Sverige är 30–40% är arbetskraften anställd inom industrin. Eftersom industrin är viktig för Sverige har regeringen skapat en strategi kring detta. År 2013 gjordes ett strategiskt innovationsprogram där bland annat projektet ”Produktion 2030” ingår. Projektet fokuserar på morgondagens tillverkningsindustri. Industrin är en otroligt viktig forskning och innovationsmotor, där flera stora aktörer går in och finansierar olika forskningsprojekt. Det är även viktigt att sprida denna kunskap vidare ner till industrin och dess medarbetare.

För att läsa mer om ”Produktion2030” besök deras hemsida här!

För att höra programchef Cecilia Warrol berätta mer om projektet, följ denna länk för ett Youtube klipp!

 

Placeringen av samarbetspartners kan påverka nya innovationer

”How central is too central? Organizing interorganizational collaboration networks for breakthrough innovation” är en artikel skriven av John Dong, Killian McCarthy and Wilfred Schoenmakers. De diskuterar hur viktig positioneringen är för samarbetspartners för att skapa nya banbrytande innovationer. Med longitudinella data från den amerikanska läkemedelsindustrin bygger de alliansnätverk under 1985–2001 för att undersöka hur viktig placeringen av företag som samarbetar är. Resultat tyder på att samarbete med fler partners som är centrala i alliansnätverket är positivt, men endast till en viss nivå. Därefter sjunker sannolikheten att få fram nya innovationer. Företag som samarbetar med en större andel privata partners, i förhållande till offentliga partners, drabbas inte lika hårt av de minskade fördelarna efter ”toppen”.

.:Läs hela artikeln här 

 

Entreprenörskap bland äldre

Artikeln ” Late-career entrepreneurship, income and quality of life” skriven av Teemu Kautonena, Ewald Kiblera, och Maria Minnitia fokuserar på entreprenörskap bland äldre. Senare karriärövergångar till entreprenörskap diskuteras som ett lovande sätt att ta itu med några av de problematiska konsekvenserna som uppkommer som en konsekvens av befolkningens åldrande. Studien fokusera på att se hur övergångar från anställning till entreprenörskap påverkar individens inkomster samt påverkan på individens livskvalitet.  Med hjälp av data från England visar den empiriska analysen att entreprenörskap bland äldre är positivt förknippat med förändring i livskvalitet men negativt förknippat med inkomstförändring.

.:Läs hela artikeln här 

E-DIG utvecklar digital lärplattform för smartare industri

I det nystartade projektet E-DIG utvecklas en digital lärplattform för att höja digitaliseringskompetensen i industrin. Detta kommer att skapa nya möjligheter för tids- och rumsoberoende träning och kombinationsutbildning i både en digital och fysisk miljö. Lärplattformen planeras innehålla områden för digitalisering inom utveckling, drift och förändring av produktion och riktar sig till bland annat operatörer, underhållstekniker, produktionstekniker i företag samt utbildningsaktörer.

.:Läs hela artikeln här

Internationalisering av företag har (ofta) ett positivt samband med regional tillväxt

I artikeln Outward investments and productivity: Evidence from European regions undersöker författarna sambandet mellan utländska direktinvesteringar och produktivitetstillväxt bland europeiska regioner. Resultaten visar att investeringar i försäljning, distribution och marknadsföring i framför allt utomeuropeiska regioner leder till positiv tillväxt i hemregionen. Artikeln visar även på betydelsen av att skilja mellan olika typer av utländska direktinvesteringar eftersom ett samlat mått istället har ett negativt samband med regional tillväxt. Det negativa sambandet drivs av att investeringar i produktionsenheter utomlands kan leda till att inhemsk verksamhet läggs ner. Investeringar i försäljning, distribution och marknadsföring har sannolikt inte denna påföljd utan leder snarare till ett starkare marknadsfäste för inhemska företag i utländska regioner, vilket i sin tur ger möjligheter till högre tillväxt i hemregionen.

.: Läs hela artikeln här

 

Hur nätverkande påverkar innovation och förnyelse

I artikeln ”Network capability, innovativeness, and performance: a multidimensional extension for entrepreneurship” undersöker författarna Vinit Parida, Ossi Pesämaa, Joakim Wincent och Mats Westerberg hur nätverkande påverkar innovation och förnyelse. Små och nystartade företag inom högteknologiska industrin brukar generellt engagera sig i nätverk och samarbete eftersom de har brist på interna resurser. Nätverkande och samarbete blir då en väg att övervinna begränsningar i resurs, kunskap och kompetens, detta är särskilt viktigt i kreativa näringar som utsett för innovationsbaserad konkurrens. Ofta dock så misslyckas de här relationer på grund av brist på ”nätverkskapacitet”, d.v.s. förmågan att hantera och dra nytta av externa relationer. I den aktuella studien, undersöker författarna en uppdaterad version av nätverkskapacitet där fem nya dimensioner testas och dess effekt på ett företags innovations och prestanda såsom effekter för kunden, försäljning och innovation på ett mer effektivt sätt. Artikeln visar att nätverksrelationsbyggande är viktigt för ett företags prestanda och att det är viktigt att ta en bred ansats på hur man mäter nätverkskapacitet så att man inkludera alla aspekter. Nätverkande är sålunda viktigt för små och nystartade företag för att förbli konkurrenskraftiga.

.: Läs hela artikeln här 

 

Nationer närmar sig varandra medans regioner inom länder går isär i termer av välstånd 

Förra året publicerade Tillväxtverket rapporten Trends, challenges and potentials in the Baltic Sea Region inom ramarna för EUSBSR. I denna visar de tendenser att nationer närmar sig varandra i termer av välstånd men regioner inom länder tenderar att gå mer och mer isär.

Förra året (2016) publicerade även Journal of Regional Studies en studie av Andy Pike, Andrés Rodríguez-Pose & John Tomaney med titeln Shifting horizons in local and regional Development. I artikeln diskuterar författarna hur den offentliga debatten i mycket liten utsträckning diskuteras hur just geografin har skapat dessa växande olikheter. Detta trots att det antagligen är det som borde få högsta prioritet eftersom de menar att den typen av skillnader skapar oro och ofta även stor misstro mot de styrande.

Författarna menar att detta enbart kan lösas om debatten, men även forskningen bidrar till att utöka diskussionen kring vad som skapar och räknas som regional utveckling och hur detta ska skapas. Vi måste hitta ett sätt att förhålla oss till ekonomisk och socialt hållbar tillväxt och exempelvis ge mer uppmärksamhet till de sektorer som levererar vardagliga men nödvändiga varor och tjänster såsom infrastruktur, livsmedelsförsörjning, hälsa och utbildning.

.: Läs hela artikeln här 

 

Ny teknik för närvaro på distans

Att vara med på en kortare utbildning eller ett seminarium på ett par timmar kräver ofta lång restid. I projektet ”Tusen ögon” kommer Swerea SWECAST att, tillsammans med Jönköping University, kartlägga nya tekniker som 360-gradersfilm och VR-teknik för att göra distansmöten och utbildningstillfällen mer effektiva och attraktiva.

.: Läs hela artikeln här

 

Omgivningens attityd är viktig för kreativitet

En ny avhandling visar att omgivningens attityder till nytänkande och förändring är avgörande för ett gott innovationsklimat.  Många tänker utanför ”boxen” men vågar inte berätta om sina idéer på grund av klimatet på arbetsplatsen. Nina Svensson, som disputerat i psykologi vid Karlstads Universitet, visar i sin avhandling att en individs innovativa förmåga inte bara på personligheten. Omgivningen, det sociala klimatet och uppfattningen om hur andra ser på dig är också starka faktorer. De har inverkan både på antalet idéer och på idéernas kvalitet.

Nina Svensson har studerat närmare 500 individer och resultaten från hennes forskning visar att
oro, sociala förväntningar och normer censurerar människor. Många arbetsplatsers stora utmaning är att skapa ett klimat där alla känner sig trygga att prata om sina idéer. Många har fler idéer än vad de berättar för andra. Så egentligen borde inte frågan vara ”Kan du tänka utanför boxen?” utan i stället ”Vågar du tänka utanför boxen?”

.: Läs hela artikeln här

 

Innovation på landsbyggden 

I början av 2017 publicerades rapporten Innovation på landsbygden- uppkomst och spridning av nya idéer i glesa miljöer. Artikeln är skriven av Karin Bergman och finns i Agrifood Economics Centre rapportserie. Syftet med arbetet är att ge en övergripande genomgång över forskning kring uppkomst och spridning av innovationer i stads- respektive landsbygdsmiljöer, samt studera om det finns skillnader i hur staten stödjer innovationsverksamhet i Sverige.

Utifrån tidigare forskning, och med hjälp av de studerade fallen i rapporten, visar Agrifood att  glesa miljöer troligtvis har fler systemmisslyckanden relaterade till innovationer än täta miljöer. Främst rör det frågor som relaterar till behovet av innovationer samt hur andra innovationer absorberas och används.

Agrifoods genomgång pekar på att det rör sig om två huvudfaktorer som orsakar dessa ”misslyckanden”. Dels handlar det om kompetens, där formell utbildning är en av nyckelfaktorerna. Å andra sidan rör det sig om stora avstånd som hämmar de glesare miljöerna i ett fungerande och effektivt kunskapsutbyte. Dessa två är de faktorer som främst bör tas i beaktning vid eventuellt stöd till innovationer på Sveriges landsbygder.

Det finns en rad åtgärder som har underlättat i de glesa miljöernas arbete med innovationer, särskilt med betoning på uppkomst och spridning. En sådan är utökad den regionala högskoleexpansionen och den andra mycket betydelsefulla är utbyggnaden av bredband. Därtill även de väl utvecklade rådgivningsmöjligheterna, både för jordbruk och företag utanför den gröna sektorn.

.: Läs hela artikeln här 

 

Lyckad smart specialisering kräver både flexibilitet och kontinuitet

I artikeln Policy learning and smart specialization: balancing policy change and continuity for new regional industrial paths undersöker författarna Jerker Moodysson, Michaela Trippl och Elena Zukauskaite vilka politiska strategier och åtgärder som främjar nya utvecklingsbanor för det regionala näringslivet, i form av strukturomvandling och ekonomisk diversifiering. Artikeln kopplar an till begreppet smart specialisering, vilket är en regional innovations- och utvecklingsstrategi som tillämpas i många regioner runt om i EU. Författarna menar att det krävs både kontinuitet och förändring i det innovationsstödjande systemet för att det regionala näringslivet ska nå nya tillväxtbanor. Om inte smarta specialiseringsstrategier klarar av att kombinera flexibilitet och kontinuitet kommer de heller inte att leda till förnyelse och ekonomisk utveckling. Författarna använder det regionala innovationssystemet i Skåne för att finna empiriskt stöd för sina argument.

.: Läs hela artikeln här

 

Innovation genom nytt blod – En rörlig arbetskraft främjar innovation
En ny forskningsartikel, Innovation throuh new blood som just har publicerats i tidskriften Annals of Regional Science visar att företagens innovationsförmåga och produktivitet stimuleras när företagen anställer nya medarbetare. Tidigare forskning har visat att en rörlig arbetskraft bidrar till produktivitetstillväxt i företagen. I denna artikel ser man också en tydlig effekt på företagens innovationsförmåga, särskilt när inflödet av arbetskraft kommer från en annan, men närliggande, bransch. När företagen rekryterar finns det därför all anledning att söka arbetskraft som kommer från andra branscher och för med sig andra kunskaper och erfarenheter. Man ser också att innovationsbenägenheten ökar mest hos företag som har ett inflöde av arbetstagare som kommer från många olika typer av företag. Dessa resultat visar återigen hur viktigt det är med mångfald för att nya idéer ska födas och utvecklas.

.: Läs hela artikeln här 

 

Bör entreprenörer testa olika yrken inom olika sektorer och regioner?

Hur viktigt är det för entreprenörer att man testar olika yrken, jobbar inom olika sektorer och jobbar i olika regioner? Denna problematik undersöker Anne Spanjer och Arjen van Witteloostuijn i artikeln ”The entrepreneur’s experiential diversity and entrepreneurial performance”. Studien undersöker sambandet mellan hur stor mångfald företagaren har i termer av erfarenhet och hur bra företaget presterar. Studien använder detaljerad data från USA för att undersöka sambandet. Författarna finner att branscherfarenhet hos företagaren är positivt relaterat till hur bra företaget presterar, men att man har lång erfarenhet av att vara entreprenör är negativt relaterat till företagets prestation. Dessutom är det bra för företaget om företagaren har en bred mångfald i termer av kompetenser, upp till en viss nivå. Efter att denna nivå har nåtts så påverkar en ökning av företagarens erfarenhets prestandan negativt. Studien finner att entreprenörer med 23 olika färdigheter har högst prestanda.

.: Läs hela artikeln här

 

Den innovativa miljön är en nyckelfaktor i sambandet mellan företagande och tillväxt

I artikeln Innovation modes and entrepreneurial behavioral characteristics in regional growth av Roberta Capello och Camilla Lenzi analyseras sambandet mellan företagande och regional tillväxt. Studien finner att förhållandet mellan entreprenörskap och regional tillväxt avgörs av hur innovativ den miljö är där företaget är lokaliserat. Att regioner har olika innovativa miljöer tas oftast inte med i beräkningen, vilket kan förklara de många motstridiga empiriska resultat som har framkommit i studier där man har analyserat sambandet mellan entreprenörskap och regional tillväxt. En innovativ miljö representeras av de upptäcktsmöjligheter och den kreativitet som finns och bidrar starkt till vilken entreprenörskapsnivå som finns i regionen. Studien analyserar 252 regioner i EU och visar på komplexa förhållanden mellan den innovativa miljön i regionen, företagande och ekonomisk tillväxt.

.: Läs hela artikeln här

 

Studie spår kraftig ökning av digitalisering

PwC har tagit fram studien ”Industry 4.0: Building the Digital Enterprise”  kring  industrins digitalisering efter att ha intervjuat företagsledare för över 2000 företag i 26 länder. Svaret från industriföreträdarna är tydligt: digitaliseringsnivån inom industrin kommer att öka markant. I dagsläget säger 33 procent av företagsledarna att deras företag redan i dag har uppnått en hög grad av digitalisering. Om bara fyra år, 2020, tror sig 72 procent av de tillfrågade vara på den nivån. Satsningarna som görs på digitalisering är stora: runt fem procent av företagens intäkter går till just detta. Samtidigt är det investeringar som beräknas bära frukt omgående. Genom ökade intäkter och sänkta kostnader ska det i genomsnitt bara ta två år innan satsningarna på digitalisering kan räknas hem.

.: Läs mer här

 

Entreprenörskap är ett yrke snarare än en slutdestination

Förnyelse, såsom entreprenörskap, har studerats i många artiklar över en lång tidsperiod. De flesta av dessa artiklar ser entreprenörskap som en slutdestination för individer och analyserar vilka faktorer som påverkar individer att bli entreprenörer. Det råder inget tvivel om att detta är ett viktigt och givande forskningsområde, men man bör inte bara se entreprenörskap som en slutdestination utan som en del i en individs karriär. Detta är grunden och fokus i specialutgåvan Careers, Organizations and Entrepreneurship i journalen Entrepreneurship Theory and Practice som gavs ut i mars, 2016. Författarna hävdar att entreprenörskap bör ses som ett vanligt yrke i paritet med yrken så som lärare, sjuksköterska och att vara chef. Enligt författarna finns det mycket att lära genom att se entreprenörskap inte enbart som en slutdestination, utan som ett av flera steg i en individs karriär. Detta har viktiga implikationer för forskning, företagandepraxis och utbildning, samt hur politik utformas. Ett sådant tankesätt har bäring även på regional nivå i Jönköpings län där utformandet av regionens innovationsstrategi (RIS) och regionens utvecklingsstrategi (RUS) är av särskilt intresse.

.: Läs samtliga artiklar här

 

Den lokala hemmamarknaden styr utbudet av fritidstjänster

I ett kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften Leisure Studies kommer artikeln Location of leisure: the New Economic Geography of leisure services att publiceras. Artikeln är författad av Johan Klaesson och Özge Öner som båda är verksamma vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Att förstå mer i detalj vad som bestämmer den geografiska lokaliseringen av fritidstjänster är angeläget. Under de senaste två decennierna har nästan all sysselsättningstillväxt i de utvecklade länderna skett i tjänstesektorerna, där de så kallade fritidstjänsterna varit bland de snabbast växande. Detta betyder att lokaliseringen av dessa fritidstjänster är viktig för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Genom att utgå från teoribildningen ”den nya ekonomiska geografin” analyseras hur lokal och regional efterfrågan påverkar lokaliseringen av dessa tjänster. De grupper av tjänster som undersöks är: Hotell och restaurang, Biografer, Speciella arrangemang, Konst, Offentliga tjänster, Sportarrangemang och Personliga tjänster. Analysen utgår ifrån de observerade mönster som pekar på att det finns stora och ihållande skillnader mellan regioner. Datamaterialet som ligger till grund för analysen visar lokaliseringen av dessa tjänster i Sveriges kommuner under perioden 2003 till 2013.

Den huvudsakliga slutsatsen är att den lokala efterfrågan på fritidstjänster är relativt sett viktigare än efterfrågan från andra regioner. Detta tyder på en så kallad ”hemmamarknadseffekt”, vilket innebär att skillnader i efterfrågan förstärker skillnader i utbud. Större regioner har oproportionerligt mer av dessa tjänster. Denna observation har stor betydelse om man vill förstå effekterna av och orsakerna till de regionala förändringar som orsakas av tillväxt och tillbakagång av befolkning och sysselsättning.

.: Hela artikeln kommer att finnas tillgänglig här

 

Tävling för smarta företag

Digitaliseringens snabba frammarsch kommer att förändra industrin i grunden. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, konstaterar att det rör sig om en industriell revolution där Sverige måste satsa för att klara sig i konkurrensen. Därför har nu IVA utlyst tävlingen Smart industri som dels ska uppmuntra de företag som redan anammat digitalisering, dels stimulera företag som inte kommit lika långt. Det handlar om att lyfta fram exempel på hur digitalisering lett till exempelvis effektivisering eller ökad produktion. På sajten smartindustri.nu kan företag anmäla sitt deltagande. Där är det också fritt fram att tipsa om andra företag genom att nominera kandidater.

.: Läs mer och nominera här

 

Kompetensbrist i småkommuner kan minskas genom att bättre ta tillvara på utbildning hos invandrad arbetskraft

För ett par veckor sedan kom Arbetsförmedlingen ut med en rapport om globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige. I rapporten konstateras att den svenska arbetsmarknaden är under förändring till följd av allt starkare konkurrens från utlandet. Detta leder till ökad specialisering i näringslivet och påskyndar en teknikutveckling som leder till att enklare arbetstillfällen försvinner medan mer avancerade arbetstillfällen kommer till. Totalt sett kommer dock bristen på arbetskraft att öka under det kommande decenniet, och bristen är störst i glesbygden. Detta beror på att det finns en tydlig koppling mellan befolkningens storlek och antal arbetstillfällen.

Arbetsförmedlingen förutser att befolkningen i åldrarna 16-64 år löper stor risk för att fortsätta minska i relativt hög takt i många kommuner utanför storstadsregioner och större städer. Det finns därför även risk för att sysselsättningen i medelstora och mindre kommuner börjar minska.  En god tillgång på utbildning på alla nivåer blir en nyckelfråga och en allt viktigare framgångsfaktor regionalt/lokalt. En indikation på hur tillgången till utbildad arbetskraft ser ut i olika regioner är att relatera andelen med eftergymnasial utbildning i åldrarna 25-34 år till den totala sysselsättningen. De andelarna visar på stora gap mellan regioner men också att förändringen över tid uppvisar avsevärda skillnader. Storstadsregionerna och större städer har mer än dubbelt så hög andel eftergymnasialt utbildade i yngre åldrar jämfört med medelstora och mindre kommuner samt glesbygden.

Lyckligtvis finns det arbetskraftspotentialer som inte utnyttjas till fullo. Det finns stor potential att öka arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen bland utrikes födda. Det finns också en betydande potential att i högre grad nyttja de utrikes föddas utbildning. Utrikes föddas eftergymnasiala utbildning nyttjas mest i större städer tätt följt av storstadsregionerna. I dessa regioner arbetade cirka 60 procent inom yrken där det krävs en eftergymnasial utbildning. Utrikes föddas eftergymnasiala utbildning nyttjas i lägst grad, till cirka 50 procent, i medelstora och mindre kommuner och i glesbygden. I dessa regioner arbetar en högre andel istället inom gymnasiala yrken. Nästan 10 procent av de eftergymnasialt utbildade arbetar inom yrken som inte ställer krav på särskild utbildning.

Arbetsförmedlingen uppskattar att det kommer att krävas en nettoinvandring i arbetsföra åldrar (16-64 år) på mer än 60 000 personer per år fram till år 2030 för att det ska vara möjligt att undvika att försörjningsbördan stiger från nuvarande nivå. Detta kan vara en väg för att minska den kompetens- och arbetskraftsbrist som hämmar utvecklingen i många småkommuner.

.: Ladda ner och läs hela rapporten här

 

Radikala innovationer drivs av teknologisk mångfald

I artikeln Related variety, unrelated variety and technological breakthroughs: An analysis of US state-level patenting undersöker författarna sambandet mellan mångfald och regionala innovationsnivåer. Två hypoteser testas, 1) att besläktad mångfald ökar innovationsförmågan eftersom närliggande teknologier lättare kan kombineras till ny teknik, och 2) att obesläktad mångfald leder till tekniska genombrott eftersom kombinationen av tidigare orelaterad teknik öppnar upp för helt nya funktioner. Genom att använda patentdata för amerikanska delstater under perioden 1977-1999 hittar författarna stöd till båda dessa hypoteser. Radikala innovationer drivs därmed av mångfald i bred bemärkelse, vilket kan tyckas vara rimligt eftersom det är i sådana miljöer som de riktigt nydanande idéerna kan frodas.

.: Läs hela artikeln här

 

Vilka erfarenheter och kunskaper skapar en framgångsrik entreprenör?

Vilka erfarenheter och kunskaper skapar en framgångsrik entreprenör? Denna frågeställning används av författarna Jens Iversen, Nikolaj Malchow-Møller och Anders Sørensen i artikeln Success in entrepreneurship: A complementarity between schooling and wage-work experience. Studien använder sig av registerdata från Danmark och kan på så vis på ett mycket detaljerat sätt analysera vilka erfarenheter och kunskaper som leder till ett framgångsrikt företagande. Författarna finner ett starkt stöd för hypotesen att teoretiska kunskaper genom formell utbildning och praktiska färdigheter som förvärvats genom att arbeta är komplement till varandra. Det visar sig faktiskt att formell utbildning är endast positivt (i förhållande till entreprenörskap) om det kompletteras och kombineras med arbetslivserfarenhet. Kombinationen mellan arbetslivserfarenhet och formell utbildning verkar även vara utmärkande för entreprenörer eftersom det inte uppstår samma positiva effekter för icke-entreprenörer.

.: Läs hela artikeln här

 

Konsten att attrahera högutbildad arbetskraft

En nyckelfaktor för innovation och tillväxt är kunskap, formell utbildning men även annan typ av kunskap är viktig för platsers utveckling. För majoriteten av Sveriges landsbygdskommuner är dagens och framtidens kompetensförsörjning en av de stora utmaningarna som på sikt kan hämma innovationskraften. För en tid  sedan publicerade Agrifood (2016:3) sin rapport ”Vem stannar kvar?- närhet till högskola och val av bostadsort”, vilken har producerats på uppdrag av den parlamentariska landsbygdskommittéen. I rapporten tittar författarna på hur den geografiska närheten till högre utbildning påverkar individers flyttbenägenhet. Resultaten pekar på att högre utbildning ökar sannolikheten att individer flyttar från sin landsbygdskommun, särskilt om personen inte studerar vid sitt allra närmaste regionala lärosäte (om ett sådant finns). Detta är intressanta resultat utifrån landsbygdernas möjligheter att påverka sin innovationskraft. Det ställer frågan på sin spets om hur företagen, tillsammans med sin kommun, på bästa sätt kan ”fånga” upp individer som har läst en högre utbildning och är på jakt efter ett kvalificerat jobb – utan att behöva flytta till en storstad.

.: Läs hela rapporten här

 

Kunskapsintensiva företagstjänster har en nyckelroll i den ekonomiska geografin

I juni 2016 publicerades artikeln Distance decay for supply and demand potentials i en vetenskaplig tidskrift. Artikeln är författad av Börje Johansson och Johan Klaesson, båda verksamma vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Utifrån teorin inom den ”nya ekonomiska geografin” ställs frågor som rör den geografiska lokaliseringen av företag inom företagstjänstesektorn. Huvudsakliga frågor som analyseras empiriskt är: Hur påverkas lokaliseringen av företagstjänster av var deras kunder finns? Hur påverkas lokaliseringen av köpare av företagstjänster av var dessa tjänsteföretag är lokaliserade? Hur avståndskänsligt är efterfrågan och utbudet av företagstjänster med olika grad av kunskapsintensitet? Fokus är på företagstjänsteföretag och speciellt kunskapsintensiva sådana eftersom de har identifierats som väsentliga aktörer i den alltmer kunskapsintensiva moderna ekonomin. Förenklat kan man säga att företag inom denna sektor säljer kunskap av olika slag till andra företag. Detta kan anses vara viktigt för spridning av ny kunskap till resten av ekonomin. Detta gäller särskilt mindre företag som ofta har begränsade resurser för att utveckla egen ny kunskap. Dessa kunskapstjänster kan röra allt från nya tekniska landvinningar, IT-relaterade förändringar och trender, kunskap om förändringar på marknaden eller rättsliga frågor för växande företag och företag som har ambitioner utanför Sveriges gränser. Den generella slutsatsen av artikeln är att det spelar stor roll för stora delar av ekonomin var de kunskapsintensiva företagen finns. Samtidigt kan inte kunskapsintensiva tjänsteföretag lokalisera sig var som helst, det krävs en tillräckligt stor marknad. Slutsatsen blir att det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan lokaliseringen av efterfrågan respektive utbud av kunskapsintensiva företagstjänster. Detta ömsesidiga beroende kan i sig leda till både positiva och negativa spiraler av utveckling på olika platser. Dessa slutsatser gäller generellt, men styrkan i sambanden och deras känslighet för avstånd är större ju högre kunskapsintensiteten är.

.: Läs hela artikeln här

 

Trender kring framtidens material

Forskningskoncernen Swerea har tagit fram en rapport med titeln ”Framtidens material”. Det handlar om allt från hur bilar ska bli lättare för att dra mindre bränsle till hur smarta textilier kan skapa nya förutsättningar för sjukvården.

− På Swerea hoppas vi att rapporten ska kunna ge industrin ett försprång. Material- och produktutvecklare i Sverige har goda förutsättningar men det gäller att vara på tårna när hjulen rullar snabbare och kraven ökar. Potentialen för samarbete har kanske aldrig varit större, säger Göran Carlsson koncernchef på Swerea, i en kommentar.

.: Här kan du beställa en tryckt version av rapporten

.: Här kan du ladda ned en sammanfattning

 

Olika typer av mångfald driver olika typer av tillväxt

I början av året (2016) publicerades artikeln Which types of relatedness matter for regional growth: Industry, occupation and education i tidskriften Regional Studies. Författarna menar att det i både forsknings- och policykretsar är alltför stort fokus på näringsgrenstillhörighet vid diskussioner om regional mångfald, framförallt gällande kopplingen mellan så kallad ”besläktad mångfald” (related variety) och ekonomisk tillväxt. Innebörden av besläktad mångfald ligger nära begreppet smart specialisering, vilket lyfts fram i EU:s innovationspolitik för smart tillväxt. Oavsett vilket begrepp som används handlar det om att för att uppnå effektiv kunskapsspridning mellan aktörer krävs det en lagom nivå av kognitiv närhet, som möjliggör kommunikation och nätverksbyggande men samtidigt stimulerar till nya idéer och innovation. Eftersom kunskap framför allt sprids mellan individer menar författarna att den kognitiva närheten bör mätas genom individers kunskaper och erfarenheter, snarare än företags näringsgrenstillhörighet. Resultaten visar att regional produktivitetstillväxt har ett positivt samband med besläktad mångfald i termer av utbildningsbakgrund och yrkesinriktning medan sambandet med besläktad mångfald i näringsgrenar är negativt. Å andra sidan har besläktad mångfald i näringsgrenar ett positivt samband med regional sysselsättningstillväxt.

.: Läs hela artikeln här

 

Stora multinationella företag dominerar svensk livsmedelsindustri

I dagarna publicerar Jordbruksverket en rapport om livsmedelsindustrins internationalisering. I rapporten konstateras att svensk livsmedelsindustri är betydligt mindre exportorienterad än övrig tillverkningsindustri; exportvärdet uppgår endast till ca 15 % av produktionsvärdet och endast 10 % av livsmedelsföretagen säljer på export. Exportdeltagandet i övriga delar av tillverkningsindustrin är oftast över 80 %. Trots att en liten del av produktionen går på export står exportföretagen för mer än 70 procent av arbetstillfällena och drygt 80 % av det totala produktionsvärdet i livsmedelsindustrin. Allra mest dominerar de stora multinationella företagen. De 12 största livsmedelsbolagen i Sverige står för omkring 65 % av livsmedelsindustrins totala omsättning och av dessa ingår 8 stycken i utlandsägda företagskoncerner, såsom finska HK Scan, norska Orkla Foods och franska Pernod-Ricard, och 4 stycken av svenskägda multinationella företag såsom Lantmännen och Cloetta. De multinationella företagen står för över 70 % av livsmedelsexporten. Forskning visar att deltagande på internationella marknader stimulerar såväl sysselsättning och produktivitet och detta gäller också inom svensk livsmedelsindustri där exporten bidragit till sysselsättning och produktivitetstillväxt, inte minst i landsbygdskommuner.

.: Läs hela rapporten här

 

Behöver alla företag samma typ av innovationssupport?

I april i år (2016) publicerades forskningsartikeln Innovation collaboration and appropriability by knowledge-intensive business services firms i tidsskriften Research Policy. Artikeln är skriven av fyra forskare från England och försöker svara på en paradox som det ofta talas om, nämligen den avvägning som företag står inför mellan att vara öppen för innovationssamarbete och att behålla innovationshemligheter för sig själva för att ha största möjliga försprång gentemot konkurrenter. Detta forskarteam från England har studerat denna fråga för de så viktiga företagen inom kunskapsintensiva företagstjänster, ofta kallade KIBS-företag (Knowledge Intensive Business Services) i USA och England. Denna typ av företag har tidigare visats vara viktiga i innovationssystemet. Tidigare forskning har även visat att denna typ av företag inte tycks vara särskilt beroende av formella strukturer (såsom patent, copyright och varumärkesskydd) för att skapa de största mervärdena av innovationer. Vad denna studie ändå visar är att en viss typ av formella strukturer kan vara särskilt viktiga för innovationssamarbete hos just KIBS-företag. Det behövs formella och väl utbyggda strukturer som hindrar konflikter kring gemensamt kunskapsuppbyggande. Det är viktigt att veta hur äganderätter till genererad kunskap ser ut och hur det skapas säker sekretess inom kunskapssamarbetet. Detta är inte samma typ av samverkansfrågor som nödvändigtvis är de viktigaste för tillverkningsföretag. Artikeln har bäring på hur vi ser på framtidens innovationsfrämjande och vilken typ av företag som syftas till att främja.

.: Läs hela artikeln här

 

Städer och ekonomisk täthet viktiga för produktivitetsutveckling – men olika effekter har olika lång räckvidd

Tidigare i år publicerades forskningsartikeln How Local are Spatial Density Externalities? Neighbourhood Effects in Agglomeration Economies. Artikeln är skriven av forskare knutna till Jönköping International Business School. Artikeln handlar om sambandet mellan ekonomisk täthet och lönenivåer. Det är väl känt att löner tenderar att vara högre i större städer jämfört med små. I litteraturen finns flera förklaringsmodeller till varför det är så, bland annat att högre löner signalerar högre produktivitet. Frågan är då varför och hur städer kan generera högre produktivitet. I forskningslitteraturen talar man om ”matchning-”, ”delning-” och ”lärandeeffekter” som tre vägar städer kan öka produktiviteten. Matchningseffekten fokuserar på arbetsmarknaden och hur väl den fungerar. Med delningseffekten menas att stordriftsfördelar kan uppnås när fler delar på fasta investeringar som till exempel infrastruktur. Med lärandeeffekter avses att kunskap och ”know-how” lättare kan spridas i en tät miljö. I artikeln ställs frågan om hur långt sådana effekter sträcker sig i geografin. Resultaten pekar på att olika effekter har olika lång räckvidd. På korta avstånd, här mätt på kvartersnivå, konstaterar man att ”lärandeeffekter” verkar vara dominerande, vilket gäller särskilt för högutbildade. Påverkan på en högre geografisk nivå, som hela städer eller regioner, kan istället uppkomma genom effekter som inte kräver så korta avstånd. De kan uppkomma genom gemensam användning av infrastruktur eller utnyttjande av specialiserade leverantörer inom tjänstesektorn. Resultaten visar att det är viktigt och avgörande att använda ”rätt” geografisk enhet när man studerar de produktivitetseffekter som kan skapas i olika typer av regioner. Resultaten har också bäring på hur man bör planera investeringar i bebyggelse och infrastruktur för att maximera avkastningen.

.: Läs hela artikeln här

 

Regionala innovationsmönster är komplexa och bör mätas därefter

I studien Technological Expansions, Catching-Up Innovations and Technological Shifts at the Regional Level: Conceptual Considerations and Empirical Illustration av Sergey Anokhin, Joakim Wincent och Håkan Ylinenpää skiljer och analyserar författarna olika typer av innovationer i Sveriges län för åren 2002 till 2006. De olika typerna av innovationer som analyseras är expansions-, ”catching-up”- och ”shift-based”- typer av regionala innovationer. Författarna visar att de mått som historiskt sett har använts för att mäta innovationer, såsom patent, fortfarande bör användas men även kompletteras med andra mått, till exempel kan index spela en unik roll i att bättre förstå komplexiteten i olika regionala innovationsmönster. Studien visar även att innovationer är relaterade till regionala nivåer av företagande och entreprenörskap.

.: Läs hela artikeln här

 

Mångfald gör storstäderna till innovationsmotorer men landsbygden bidrar också till ekonomins utveckling

I höstas publicerades rapporten Det innovativa Sverige 2 som är skriven av 13 forskare från tre VINNOVA-finansierade forskningscentrum. Rapporten fokuserar på innovation i stad och landsbygd och konstaterar att innovativa och kunskapsberoende verksamheter dras till storstadsmiljöerna eftersom dessa miljöer präglas av en mångfald av näringar och kunskaper. Detta förklarar i hög grad varför storstadsregionerna över en lång tid genererat högre tillväxt jämfört med glesare och mer perifera regioner. I rapporten konstateras samtidigt att företag i landsbygdsdominerade regioner också är innovativa men en stor del av landsbygdens innovationer fångas inte in av statistiken såvida inte begreppet innovation utvidgas. Den vanliga ansatsen är att fokusera på innovationer som är helt nya för världen och som kan mätas utifrån statistik på patent. Forskarna menar dock att det är viktigt att också uppmärksamma innovationer som kanske inte är helt nya för världen, men ändå nya för en viss region eller för ett enskilt företag. Det är ju denna löpande uppgradering av produkter och processer som gör att revolutionerande uppfinningar och teknologier sprids i samhället och hittar nya tillämpningar och användningsområden.

.: Läs hela rapporten här