Tillväxt i det tjugoförsta århundradet – Räcker det med utbildning och forskning?

 

En spännande förmiddag i Jönköping där våra kunniga forskare presenterade olika synvinklar på ämnet. 

 

Vår projektledare Sara Johansson inledde och pratade om vikten att lära sig snabbare än sina konkurrenter och diskuterade hur andelen högutbildade ser ut i Sverige i jämförelse med andra länder. Några indikatorer att ta med sig från Saras presentation

  • Sverige ligger på 14 plats bland de länder med högst andel högutbildade i befolkningen 25–64 år. Toppar listan gör Kanada.
  • I rankingen för utbildningskostnader som andel av BNP ligger Sverige på 19 plats. Här toppas listan av Costa Rica.
  • Bland totala utgifter för forskning och utbildning är Sverige det fjärde landet i världen att spendera mest. Före oss ligger Israel, Sydkorea och Japan.
  • Vi ligger även högt på listan bland antal patent per miljon invånare. Före Sverige här ligger Japan, Schweiz och Tyskland.

Trots att vi är ett av de länder som satsar mest på forskning och utbildning ligger vi inte bäst till i tillväxt! Hur kommer detta sig? Det finns olika förklaringar till detta. En förklaring kan vara att det är många utav de stora satsningarna som kommer från stora företag. De är aktiva i fler länder än i Sverige och därför genererar pengarna kanske mer jobb och produktion i något annat land där företaget är verksamt.

Sara pratade även om vikten kring entreprenörskap. Entreprenörskap är en nödvändig ingrediens för att kunna lösa framtidens utmaningar, både inom klimat och ekonomi. Våga använda den digitala teknologin. Människor i framtiden kommer konsumera mer tjänster än varor.

Kunskap måste omvandlas till samhällelig nytta!!

 

 

 

Näst ut var Lars Pettersson

Utbildningar ger växande företag när arbetsmarknaden fungerar.

Andel som vidare utbildar sig har ökat de senaste åren. Det blir mer vanligt att ungdomar väljer att läsa vidare på högskolan efter gymnasiet. Detta kan bero på att företagen efterfrågar och kräver en högre kompetens. Det är nämligen medarbetarens kompetens som skapar konkurrenskraft gentemot andra företag på arbetsmarknaden. En global konkurrens har ökat de senaste åren bland medarbetare. Flera företag som vill ha en internationell arbetsmarknad måste även få arbetskraft från andra länder. Ca 40% på högskolan i Jönköping är från andra länder, både på arbetarsidan men även bland studenter.

Ett företags konkurrenskraft relateras till dess resurser. Här ingår kapital, anställda och kunskap. Men den viktigaste resursen är förmodligen medarbetarna. Det är oftast de anställda som driver företaget framåt. Man har unika medarbetare med hög utbildning och kompetens som är svåra att ersätta.

Vilken betydelse har den högre utbildningen på arbetsmarknaden? Sedan mitten av 1990-talet har antal utbildningsplatser fördubblats. Och andel personer med högutbildning har fördubblats i arbetskraften under samma tidsperiod. Det är fler kvinnor än män som väljer att vidareutbilda sig. Hur har detta påverkar tillväxten? Ungefär 50% av tillväxten i privata företag samverkar med att andel högutbildade har växt. 24% teknologisk utveckling, 24% kapital och 5% att andelen lågutbildade har ökat. Av alla anställda har ca 20% hög utbildning. Resultat från forskning visar att högutbildade inom näringslivet är upp till tre gånger så produktiva jämfört med lågutbildade. Därför är det viktigt med högutbildade.

 

 

 Sist ut var Lina Bjerke som pratade kring

”Gamla utmaningar och nya strategier – Kraft att utveckla våra landsbygder i ett urbaniserat Sverige”.

Sverige är uppdelat i städer och landsbygder, det finns sex olika kategorier som Sveriges kommuner än indelade i.

Fler och fler väljer att flytta ifrån landsbygderna och bosätter sig istället i de större städerna. Det är framförallt den yngre generationen som väljer att flytta ifrån landsbygden. 86 procent av kommunerna tappar den yngre befolkningen. Men kan inte dessa individer flytta tillbaka sen när de blir äldre? Forskning visar att en del flyttar tillbaka till landsbygden, men det finns vissa faktorer som minskar sannolikheten:

  • Man har en högre och längre utbildning
  • Man är singel och tror att chanserna att hitta en livspartner är större i större städer
  • Man har utländsk bakgrund och inga ”rötter” på landsbygden i Sverige.

Trots att flera av Sveriges kommuner ser en minskning i invånare är det många kommuner som inte tar problemet på allvar. De vanligaste argumenten är:

  • Vi har sedan lång tid tillbaka en stark industri här.
  • Allt är lugnt, bara vi får bredband
  • Unga högutbildade är inte viktigare än andra
  • Jaja, men vi har en inflyttning av pensionärer, och de är ju kapitalstarka.

Det är viktigt att kommuner börjar se vikten av problemet med en minskad befolkning, eller är det ett problem? Kanske ska man istället ha som strategi att minska på ett smart sätt och ta tillvara på de individer som finns i kommunen.

Vi tackar samtliga deltagare för ett bra seminarium och ser fram emot fler framöver.

Samtliga föreläsares presentationer:

Tillväxt i tjugoförsta århundradet – Sara Johansson

Tillväxt i det tjugoförsta århundradet – Lars Pettersson

Tillväxt i det tjugoförsta århundradet – Lina Bjerke